Jag har nu kommit hem för ett tag sedan efter att ha hälsat på mina föräldrar i Svensbyn, kramat och pussat på Molle som snart ska få somna in.. Jag har en fråga till er andra för de är verkligen så svårt. Hur tar man farväl av en 18-årig vän och familjemedlem? Hur släpper man taget om någon som man delat sitt liv med sedan man var 4 och som torkat ens tårar när man varit ledsen, funnits där för en utan att tveka och sovit vid ens sida när man frusit och känt sig ensam.
Älskade katt, du är så unik, så speciell. Jag vet att detta är de enda rätta innan du börjar lida och bli sjuk men jag vill verkligen inte.
Vem ska nu komma och hälsa å kärleksfullt stryka sig runt mina ben och följa efter mig överallt när jag är på besök? Vem ska nu sitta och stirra ut en vid en stol bredvid när man äter och sitta på fönsterbrädan utanför köket? Det finns så mycket tankar, känslor men att nu redan ha förlorat tre stycken och snart en fjärde inom beloppet på ett år känns inte som någon direkt härlig känsla.
Ingenting man kan göra, säga eller bestämma över, men jag vet att ni har de bra där ni är nu.♥ Snart kommer Molle och håller er sällskap.
Ta hand om varandra och vaka över oss andra. Vi ses- inte än, men sen!♥